Folkomröstningar
om flyktinginvandring till Åland.
Steg
1:
INVÅNARINITIATIV
till folkomröstning
ang. flyktinginvandring på Brändö
Vi
är en växande grupp av fristående privatpersoner med ett stort
samhällsengagemang, som vänder oss till ålänningarna för att de
ska kunna få till stånd en folkomröstning i den viktiga
flyktingfrågan.
Kommunallagens
35:e paragraf stadgar: ”Om minst fem procent av kommunens
röstberättigade invånare har tagit initiativ till en
folkomröstning skall fullmäktige utan dröjsmål avgöra om en
folkomröstning enligt initiativet skall ordnas”.
Att
ta in en ny folkgrupp om 350 personer till Åland påverkar för
evigt, och utan återvändo. Ett litet samhälle som Åland kan
förvandlas till något som det inte är tänkt att vara. Vi vill
därför initiera kommunala folkomröstningar i denna mycket viktiga
fråga.
Vi
kommer att möjliggöra detta genom ett utskick till alla hushåll
på Åland. Den som då vill att kommunen ska anordna en
folkomröstning kring flyktinginvandring kan returnera brevet till
den adress, som nämns i utskicket. Utskicket inleds om några
dagar.
Åland
har sexton kommuner. Vi inleder på Brändö och kommer sedan att
låta kommun efter kommun få samma möjlighet i mån av intresse.
Sponsorer får gärna höra av sig.
Brändö
har som bekant långtgående planer på att ta emot tio flyktingar i
år. Om de följer Mariehamns planer så innebär det sedan
ytterligare tio till vart tredje år dvs 40 stycken under nio år.
Åland får sammanlagt kanske uppemot 350 flyktingar.
Det
finns andra former av solidaritet – från oss och hos dem.
Det
finns 51.000.000 flyktingar i världen och vi är naturligtvis
mycket bekymrade över situationen. Vi vi anser dock att våra
medmänniskor kan och bör hjälpas närmare deras egna hem.
Exempelvis via internationella organisationer som Emmaus, Röda
korset, UNHCR, Läkare utan gränser. Då vet vi exakt vad vi
betalar varje år.
En
aktiv flyktinginvandring kan sägas strida mot andemeningen i
självtyrelselagen
Ålands
status, svenska språket och kulturen skyddas av internationella
garantier.
Därför är det fel att aktivt ta in personer med andra språk,
annan kultur, andra sedvanor och helt annan religion.
Vi
trivs på Åland. Vi förstår att internationaliseringen går
framåt, men anser att inflyttning tack vare arbete och kärlek är
naturlig och tillräcklig.
Flyktinginvandring
medför många och oklara långsiktiga kostnader
Kommunerna
på fastlandet är helt eniga om att ersättningarna från Staten
för för små i jämförelse med kostnaderna.
IS-Terroristerna
för ett krig mot väst och det innebär ett helt nytt hotet.
Åland
har tidigare tagit emot flyktingar från flera oroshärdar. Men i
det nya läget med IS-terrorismen har situationen ändrats radikalt.
Vi ser nya skrämmande nyheter varje dag. IS har förklarat krig mot
den västliga världen. Det innebär att nya flyktingar kan vara
presumtiva terrorister och eller IS-sympatisörer. Sverige har flest
IS-krigare i Europa.
Danskarna
vill stoppa flyktingmottagningen helt från Syrien och Irak. Ska vi
då börja?
Vi
anser att det är väldigt naivt att inte se den risk det innebär
för det åländska samhället att ta emot flyktingar. Vi är
kritiska till flyktinginvandring från högriskländerna En hjälp
i närregionen medför inte dessa risker.
Kriminalitet
och ”heders”våld bland utlänningar.
Flyktingarna
i Norden har under senare år kommit från länder med en helt annan
kvinnosyn. Det har visat sig vara väldigt svårt att ändra på
denna kultur. ”Heders”relaterat våld har dykt upp och andelen
våldtäktsmän från utlandet har ökat dramatiskt.
Sverige
har flest våldtäkter/capita i Europa och ökningen är dramatisk.
I
Finland Irakierna är är 0,1% av befolkningen men de står för hela
5% av våldtäkterna. Sannolikheten att en irakier skall begå en
våldtäkt är 53ggr större än att en finländare skall göra det.
(Hbl 26/4 2012)
Finland
tar emot kvotflyktingar, precis som Åland planerar och har lokadan
integrationsplan, som skall införas på Åland.
Vi
vill skydda våra kvinnor och döttrar. Av denna orsak är vi
restriktiva till flyktinginvandring från högriskländerna. En
solidarisk hjälp i närregionerna medför inte dessa risker.
Tidningarna
försöker strypa debatten och har valt en
väldigt restriktiv hållning till nyhetsraportering och insändare i
invandringsfrågor. Debatten tvingas till sociala medier, vilket är
olyckligt för den öppna åländska demokratin. En folkomröstning
ger uttryck för folkviljan och kan förhoppningsvis även tvinga
även fram en mer öppen debatt.
Det
finns även en Facebook-grupp : Nejtack till 350 syrier på Åland.
FÖR
en FOLKOMRÖSTNING - DET FINNS BARA ETT ÅLAND
Stephan
Toivonen, företrädare för detta fristående
invånarinitiativ.