”Engagerade män behövs” såg vi i en rubrik
nyligen.
Och ”Men det engagemang som
våldtäkterna på festivaler väcker kan hjälpa till att förändra, för vi behöver
en förändring nu genast. Vi behöver få igång en diskussion och ifrågasättande
av de destruktiva delarna av maskulinitetsnormerna.”
Och avslutningsvis:
”* Jag hoppas att många män väljer
att engagera sig tillsammans till exempel i Ålands Feministparaply.”
Då jag ville bli medlem i ÅF, så
gick det inte för min beskrivning ”feminism” var ”felaktig”.
Då jag, som undertecknare av ett sk
utskick försökte lyfta fram bl.a. risker med våldtäkter från vissa grupper så
blev jag polisanmäld av samma Mia Hanström för ”hets mot folkgrupp”. Ärendet är
inte avgjort, och det kan hända att det slutar med anmälan om falsk angivelse
ännu.
Talar MH med kluven tunga eller har
åsikterna förändrats?
Vilka grupper finns bakom våldtäkter
/ ofredanden på festivalerna i Sverige? Svenskfödda killar?
Från svensk polisrapport: ”De misstänkta
i brott som utförts av en större grupp gärningsmän, på offentlig plats, var främst
personer med utländskt medborgarskap. Vid brotten som anmälts i simhallar har de
misstänkta gärningsmännen främst varit asylsökande pojkar.”
Vid trakasserierna i Köln vid nyår
var det till sist väldigt få av de misstänkta /dömda var från Europa. Polischefen i Köln har nu avgått med pension
och nu skriver man nya lagar för sexuellt ofredande.
Ibland sägs det att detta har
”alltid” förekommit och förekommer redan på Åland. Och visst. Det har ”alltid”
förekommit. På medeltiden var brudrov så vanliga att Birger Jarl stiftade lagar
om kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid.
I 1734 års lag kan vi läsa: ” Tager
man qwinno med wåld, och emot hennes wilja främjar sin onda lusta, och warder
lagliga thertil wunnen; miste lifwet, och qwinnan ware saklös.”
Men Helsingfors biträdande polischef
Ilkka Koskimäki medger att Finland drabbats av en ny typ av sexualbrott. (FNB)
”– Vi har målsägare i alla de här
grova våldtäktsfallen och alla har beskrivit förövarna som utlänningar. Det är
fakta som jag talade om vid presskonferensen. Det är oroande. Jag hoppas det
inte uppstår någon konflikt här. ”
Och minister Margot Wallström sade att
man i Saudi-Arabien har en medeltida kvinnosyn. Faktum är att man i många
länder ännu skuldbelägger kvinnor och t o m stenar dem för äktenskapsbrott om
de blir våldtagna.
Så om man verkligen vill göra något
åt problemet måste man våga fråga sig varför just ”dessa män" våldtar och
vad som fungerar för att stoppa dem. För ett år sedan fick jag inte ens ställa
frågan, utan att helvetet bröt lös. Rådande norm är att det inte finns några
som helst skillnader mellan olika grupper av människor beträffande uppväxt och
miljö som kan påverka vilken inställning man har gentemot kvinnor, sexualitet
och vad som är rätt och inte rätt att göra. Men om så är fallet, har inte
feministrörelsen underkänt sig själva? Varför allt detta arbete med att öka
jämställdheten om den i slutändan ger samma resultat som för män som vuxit upp
i länder där kvinnans vittnesmål är hälften så mycket värt som en mans, där hon
blir straffad istället för gärningsmannen vid en våldtäkt? Där barnäktenskap
och tvångsäktenskap är tillåtet, osv?
Har vi gjort något för att förbättra
kvinnans ställning och trygghet i vårt samhälle sedan medeltiden eller har vi
inte det? MH verkar underkänna tanken om att det finns
"högriskländer" förknippade med mer kvinnofientliga kulturer? För
överrepresentationen är ju ett faktum. Speciellt när det gäller
överfallsvåldtäkter på öppen gata av män i grupp, vilket ju är det som ökat
mest markant. Ska vi försöka göra något åt det och se verkligheten för vad den
är, eller fortsätta blunda och polisanmäla budbäraren? Vågar Mia Hanström och
feministakademin ta debatten detta år, eller ska vi kopiera de svenska
anti-tafs-banden?
Det behövs kanske "konservativa"
krafter som ÅD, som vågar träda fram och bara säga "stopp" - för
säkerhets skull?
Ni kritiserar mitt ordval. Ni
kritiserar ordvalet i ett utskick, som var avsett att provocera. Du, Mia
Hanström, polisanmäler mig för min metod att försöka hindra ökade risker i vårt
samhälle.
Men ni har inte monopol på ordvalet.
Ni har inte monopol på metoderna. Ni har inte heller automatiskt tolkningsföreträde.
Ni har inte ens monopol på ordet ”feminism”.
Jag tror inte på er konfrontationsmetod
att försöka skuldbelägga alla män. Men jag tillåter dig att ha dina åsikter.
Du tror inte på mina ord eller
åsikter, men det är min frihet att ha dem. Kanske
vi andra som ”män” ändå kan bidra med kunskap till varför det kan hända än att
de möjliga offren skall förklara varför brotten begås.
Lagtingsledamot
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar