Vi måste våga se fakta!

Mia Hanström kommer med några enkla och kanske felaktiga svar i sin replik angående våldtäkter, ofredanden och ”överrisker”, men medger att vi har olika åsikter. 

MH skriver att hon tror på människors lika värde oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tro etc. Underförstått då att jag inte gör det. Vi har det dock med i vårt korta partiprogram, som jag varit med om att skriva.

Men att anse att alla har samma värde, eller värdighet, innebär inte att man måste tro att alla är likadana. Om vi vill ta reda på om det finns grupper, som exempelvis oftare begår brott, så måste vi kunna undersöka det och läsa underökningar. Vi kan inte lägga ner den sociala forskningen och säga att alla beter sig lika.

I Finland, Norge och Danmark redovisar man gärningspersoner enligt nationalitet. Detta har man inte gjort i Sverige efter 2008.

I hela Norden är utlänningar som grupp ”överrepresenterade” när det gäller vissa brott; mord, misshandel och brott av sexuell natur, men vissa nationaliteter uppvisar även ”underrepresentation”.

Om man politiskt väljer att ta emot flyktingar, som en del i arbetet att hjälpa dem, så anser jag att man som ansvarstagande politiker måste bekanta sig med statistiken, och inte sticka huvudet sanden och bara mumla mantrat att ”alla människor har samma värde, alltså kan det inte finnas skillnader”. Vi inte vill att Ålands skall bli ett sociologiskt experiment.

Enligt Amnesty International tar varken Saudiarabien, Bahrain, Kuwait eller Japan emot flyktingar från Syrien. De hjälper med pengar istället. Så Mariehamn har tagit emot fler flyktingar är Japan med 127 miljoner innevånare. Och Kumlinge planerar det.

MH beskriver som ”fakta” att de flesta våldtäkter begås av män, men i följande mening som ”fakta” att ”Svenska polisen (BRÅ) har kartlagt anmälningar av sexuella ofredanden mot ungdomar under 18 år förra året. Totalt cirka 3300 anmälningar, där är inte ungdomar med utländsk bakgrund överrepresenterade, vilket är de som ST lyfter fram som det största problemet. ”

Trots att jag frågat efter källan tre gånger via MHs blogg, så har jag inte fått den. Mot bakgrund av att BRÅ mig veterligen, inte publicerat gärningsmän enligt nationalitet sedan 2008 vill jag hävda att MH ljuger.

MH skriver att hon lämnat in en anmälan angående ”hets mot folkgrupp” för ”utskicket” ifjol och att alla har rätt att göra det om de misstänker att något material kan uppfylla dessa krav.

Nyan gjorde dock ett bra journalistiskt arbete och kontaktade Finlands främsta expert på ”hets mot folkgrupp” och han sade entydigt att det inte var fråga om det.

Man får faktiskt inte göra falska polisanmälningar, dvs anmäla något som inte inträffat. Om det så är en cykelstöld som inte ägt rum, eller som nyligen skrivits om då en kvinna anmälde en man för en våldtäkt som inte ägt rum. Det är ett allvarligt brott och kvinnan fick villkorligt fängelse. Lagarna gäller alla, både mig och MH.

MH har rätt i att jag inte ansökte om medlemskap i Feministparaplyet. Det gällde att få kalla mig feministisk kandidat inför valet. Rätt skall vara rätt. Däremot var det Feministparaplyet, som avgjorde saken. Hur kan en fristående organisation kan ha en demokratisk rätt att bestämma vem som får kalla sig feminist? Jag skrev: Ni har inte monopol på ordet.

Men vi måste se allt detta i ett större perspektiv. Sen jag skrev den första repliken så har vi alla sett många rubriker om våldtäkter och festivaltafsande. Hur många nationaliteter? detta är utöver de trakasserier, som vi ”alltid haft”?
Läste förvånat att man skyllde på värmen...

Som politiker kan inte fatta våra beslut på basen av fagra festtal, eller ett ideologiskt önsketänkande.  Vi måste basera oss på fakta. Vi måste våga se fakta.

Vi politiker måste få överväga mellan att ”hjälpa i närområdet” eller ”ta flyktingar till Åland”.

Jag behöver inte längre skriva om fiktiva terrorister. Vi har väl alla läst nyheterna från Paris, Bryssel, Nice, Würzburg,  Anbach, München och Reutlingen. Vill ni ha Åland på listan? 

I Estoril, Portugals ”Riviera”, kan jag se tio poliser på mina joggingturer. IS har ju hotat med att det ska smälla på fler turistorter.

Vi politiker bör, som jag ser det, i främsta hand jobba för Åland o dess befolkning. Det borde vara perspektivet och jag vill att Åland skall vara säkert också i framtiden!

Stephan Toivonen

Vågar Hanström ta debatten i år?

”Engagerade män behövs” såg vi i en rubrik nyligen.

Och ”Men det engagemang som våldtäkterna på festivaler väcker kan hjälpa till att förändra, för vi behöver en förändring nu genast. Vi behöver få igång en diskussion och ifrågasättande av de destruktiva delarna av maskulinitetsnormerna.”

Och avslutningsvis:

”* Jag hoppas att många män väljer att engagera sig tillsammans till exempel i Ålands Feministparaply.”

Då jag ville bli medlem i ÅF, så gick det inte för min beskrivning ”feminism” var ”felaktig”.

Då jag, som undertecknare av ett sk utskick försökte lyfta fram bl.a. risker med våldtäkter från vissa grupper så blev jag polisanmäld av samma Mia Hanström för ”hets mot folkgrupp”. Ärendet är inte avgjort, och det kan hända att det slutar med anmälan om falsk angivelse ännu.

Talar MH med kluven tunga eller har åsikterna förändrats?

Vilka grupper finns bakom våldtäkter / ofredanden på festivalerna i Sverige? Svenskfödda killar?

Från svensk polisrapport: ”De misstänkta i brott som utförts av en större grupp gärningsmän, på offentlig plats, var främst personer med utländskt medborgarskap. Vid brotten som anmälts i simhallar har de misstänkta gärningsmännen främst varit asylsökande pojkar.”

Vid trakasserierna i Köln vid nyår var det till sist väldigt få av de misstänkta /dömda var från Europa.  Polischefen i Köln har nu avgått med pension och nu skriver man nya lagar för sexuellt ofredande.

Ibland sägs det att detta har ”alltid” förekommit och förekommer redan på Åland. Och visst. Det har ”alltid” förekommit. På medeltiden var brudrov så vanliga att Birger Jarl stiftade lagar om kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid.

I 1734 års lag kan vi läsa: ” Tager man qwinno med wåld, och emot hennes wilja främjar sin onda lusta, och warder lagliga thertil wunnen; miste lifwet, och qwinnan ware saklös.”

Men Helsingfors biträdande polischef Ilkka Koskimäki medger att Finland drabbats av en ny typ av sexualbrott. (FNB)

”– Vi har målsägare i alla de här grova våldtäktsfallen och alla har beskrivit förövarna som utlänningar. Det är fakta som jag talade om vid presskonferensen. Det är oroande. Jag hoppas det inte uppstår någon konflikt här. ”

Och minister Margot Wallström sade att man i Saudi-Arabien har en medeltida kvinnosyn. Faktum är att man i många länder ännu skuldbelägger kvinnor och t o m stenar dem för äktenskapsbrott om de blir våldtagna.

Så om man verkligen vill göra något åt problemet måste man våga fråga sig varför just ”dessa män" våldtar och vad som fungerar för att stoppa dem. För ett år sedan fick jag inte ens ställa frågan, utan att helvetet bröt lös. Rådande norm är att det inte finns några som helst skillnader mellan olika grupper av människor beträffande uppväxt och miljö som kan påverka vilken inställning man har gentemot kvinnor, sexualitet och vad som är rätt och inte rätt att göra. Men om så är fallet, har inte feministrörelsen underkänt sig själva? Varför allt detta arbete med att öka jämställdheten om den i slutändan ger samma resultat som för män som vuxit upp i länder där kvinnans vittnesmål är hälften så mycket värt som en mans, där hon blir straffad istället för gärningsmannen vid en våldtäkt? Där barnäktenskap och tvångsäktenskap är tillåtet, osv?

Har vi gjort något för att förbättra kvinnans ställning och trygghet i vårt samhälle sedan medeltiden eller har vi inte det? MH verkar underkänna tanken om att det finns "högriskländer" förknippade med mer kvinnofientliga kulturer? För överrepresentationen är ju ett faktum. Speciellt när det gäller överfallsvåldtäkter på öppen gata av män i grupp, vilket ju är det som ökat mest markant. Ska vi försöka göra något åt det och se verkligheten för vad den är, eller fortsätta blunda och polisanmäla budbäraren? Vågar Mia Hanström och feministakademin ta debatten detta år, eller ska vi kopiera de svenska anti-tafs-banden?

Det behövs kanske "konservativa" krafter som ÅD, som vågar träda fram och bara säga "stopp" - för säkerhets skull?

Ni kritiserar mitt ordval. Ni kritiserar ordvalet i ett utskick, som var avsett att provocera. Du, Mia Hanström, polisanmäler mig för min metod att försöka hindra ökade risker i vårt samhälle.

Men ni har inte monopol på ordvalet. Ni har inte monopol på metoderna. Ni har inte heller automatiskt tolkningsföreträde. Ni har inte ens monopol på ordet ”feminism”.

Jag tror inte på er konfrontationsmetod att försöka skuldbelägga alla män. Men jag tillåter dig att ha dina åsikter.

Du tror inte på mina ord eller åsikter, men det är min frihet att ha dem. Kanske vi andra som ”män” ändå kan bidra med kunskap till varför det kan hända än att de möjliga offren skall förklara varför brotten begås.

Stephan Toivonen

Lagtingsledamot