Bakgrund

Jag, Stephan Toivonen, har skrivit insändare, från och till, i fyrtiotre år. I februari 2015 bestämde jag mig för att försöka skriva i ett nytt ämne: Flyktingpolitiken. Jag förstod att det var svårt, men jag såg det som en utmaning. Jag har för vana att alltid ha något litet skämt med i mina insändare, som oftast handlar om tråkiga ekonomisk saker.
Mitt lilla avslutande skämt var kanske lite yvigt, men det gjorde å andra sidan att insändaren lästes. Det gjorde också att den ena tidningen strök en hel del, inklusive slutet. Då blev jag sur, och skrev en till. Den tog de inte alls in, så jag satte den på Fb-gruppen Åland Ekonomi, där den efter 650 kommentarer ströks. Samtidigt som också jag ströks.
Snöbollen var i rullning, och den blev bara större och större. Här ser ni en del av mina insändare och lite kommentarer. Det har funnits en hel del andra både mot, men mest för min demokratiska linje.
NOTERA att även om insändarna är undertecknade av min (eller flera) så representerar de tre helt olika roller.
1. Först som helt fri debattör 5/2-8/4
2. Provokativ debattör medan det kritiserade utskicket pågick 18/4 -25.6
3. Politisk debattör efter att Åländsk Demokrati informellt hade grundats. 19/7- 18/10.
4. Som politiker invald i Lagtinget 19/10 -
www.alandskdemokrati.ax är hemsida för Åländsk Demokrati.
På http://ekonomi-funderingar.blogspot.fi/ kan du läsa en del av de insändare, som INTE berör flyktingpolitiken.

söndag 19 juli 2015

Replik till Lampis "Invandrare mot invandring"

I söndagens elektroniska Ålandstidning kommenterar Niklas Lampi mitt deltagande i hösten lagtingsval i ”sticket” under rubriken ”Invandrare mot invandring”.




Lampi skriver inledningsvis att jag ställer upp ”för att motverka invandring”, vilket jag påstås ha gjort i ”massutskicket” där jag var enda undertecknare. Även om jag hade 32 sponsorer med mig.

I utskicket skrev vi, kanske då inte tillräckligt tydligt: ”Vi trivs på Åland och accepterar internationaliseringen, men anser att inflyttning tack vare arbete och kärlek är naturlig och tillräcklig.”

Men med utskicket försökte vi få till stånd en debatt och en folkomröstning om flyktingmottagningen från sk högriskländer. Frågan i folkomröstningen skulle ha varit: ”Vill du att Mariehamn skall ta emot flyktingar från Syrien, Irak, Afganistan, Somalia, Libyen, Kosovo eller Kongo?”

Det var alltså enbart flyktingmottagning från dessa högriskländer, som massutskicket riktade sig mot. Inte mot invandring.

Vi gav ju till och med ett alternativ med flyktingar från det mer närliggande Ukraina. Vi skrev: ”Integrationen kunde vara lättare, då de står oss mycket närmare kulturellt, historiskt, genetiskt och religiöst.”

I en tidigare replik bad jag Lampi redogöra för likheterna mellan syrier och ålänningar. Den listan har jag ännu inte sett. Eller kanske Lampi inte hittat några likheter? I min första insändare om flyktingpolitiken skrev jag: ”så lär de inte känna igen så mycket annat än att solen går upp i öster.”

Den kritiska inställningen till flyktingar från dessa högriskländer är även en grundbult inom Åländsk Demokrati ubv.

Lampi skriver att jag kommer att driva mitt politiska arbete från Portugal. Den inledande kampanjen inför lagtingsvalet kommer jag att driva från Portugal, men i de avslutande debatterna kommer jag att delta personligen på Åland. Om / när jag blir invald i Lagtinget, så kommer jag självfallet att bedriva detta arbete på och från Åland.

Sedan hänvisar Lampi till Hbls reporter Jeanette Björkqvist, som skrev följande om hustrumisshandel och mördare i Finland. ”Som känt ser Finlands statistik på det här området dyster ut i ett europeiskt perspektiv”.

Lampi undrar därför om inte portugiserna borde be mig flytta hem.

Här begår både Björkqvist och Lampi ett logiskt fel. Statistiken för finländare-i- Finland ser kanske ”dyster” ut. Men de visar ingen statistik över finländare-i-Portugal. När det gäller irakier-i-Irak, så ser våldtäktsstatistiken helt normal ut. Det är när det gäller statistiken för irakier-i-Finland, som vi finner en överrepresentation med 53 ggr.

I mitt svar / insändare i Hbl skrev jag därför: ”Vi försökte basera utskicket på fakta, medan Jeanette Björkqvist skriver ”Finlands statistik över .... mord ser dyster ut i ett europeiskt perspektiv.” med anledning av att jag råkar vistas i Portugal. Enligt Yle så är frekvensen i Finland 1,6 mord per 100.000, och 1,2 i Portugal. En övervikt på 33%. Överrisken för irakier-i-Finland var 53 ggr eller 5300 %. Alltså 160 gånger större än den finska överrisken för att begå mord. Om 33% är ”dystert”, hur ska man då beskriva 5300%? ”

Hur skulle Lampi beskriva det?

Avslutningsvis skriver Lampi att väljarna får avgöra om statistiken är konsekvent eller flexibel i höstens lagtingsval. Och där har han helt rätt. Så är det i en demokrati. Också i åländsk demokrati.

Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati ubv



Upplagd av kl.

1 kommentar:

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)