Bakgrund

Jag, Stephan Toivonen, har skrivit insändare, från och till, i fyrtiotre år. I februari 2015 bestämde jag mig för att försöka skriva i ett nytt ämne: Flyktingpolitiken. Jag förstod att det var svårt, men jag såg det som en utmaning. Jag har för vana att alltid ha något litet skämt med i mina insändare, som oftast handlar om tråkiga ekonomisk saker.
Mitt lilla avslutande skämt var kanske lite yvigt, men det gjorde å andra sidan att insändaren lästes. Det gjorde också att den ena tidningen strök en hel del, inklusive slutet. Då blev jag sur, och skrev en till. Den tog de inte alls in, så jag satte den på Fb-gruppen Åland Ekonomi, där den efter 650 kommentarer ströks. Samtidigt som också jag ströks.
Snöbollen var i rullning, och den blev bara större och större. Här ser ni en del av mina insändare och lite kommentarer. Det har funnits en hel del andra både mot, men mest för min demokratiska linje.
NOTERA att även om insändarna är undertecknade av min (eller flera) så representerar de tre helt olika roller.
1. Först som helt fri debattör 5/2-8/4
2. Provokativ debattör medan det kritiserade utskicket pågick 18/4 -25.6
3. Politisk debattör efter att Åländsk Demokrati informellt hade grundats. 19/7- 18/10.
4. Som politiker invald i Lagtinget 19/10 -
www.alandskdemokrati.ax är hemsida för Åländsk Demokrati.
http://ekonomi-funderingar.blogspot.fi/ kan du läsa en del av de insändare, som INTE berör flyktingpolitiken.

torsdag 24 september 2015

Replik - Lampi - är en gång

I veckan kom en del av dramatiken i världen till Åland”, inleder Lampi sin ledare. Glömde att nämna att det var jag som tipsade medierna på Åland från Portugal.
Jag /vi är enbart emot flyktingpolitiken, inte emot flyktingarna som personer. Därför tipsade jag pressen om det, som sen blev största nyheten i alla tre medier.
Även om vår Facebook-sida var först med nyheten.

Lampi skriver att vi hetsar mot nödställda människor på flykt från krig. Fel. Vi kritiserar enbart den åländska flyktingpolitiken.

Han skriver att jag inledde min politiska gärning i vintras med ett löfte från Portugal om att endast sakligt och med statistik ifrågasätta ett politikområde.

Ja, och när har jag kallat meningsmotståndare för elaka saker? När har jag haft en hånfull och rå ton, som han skriver att vi har? Trots att han och andra har kastat invektiv på mig på löpande band?

I det sk utskicket skrevs som ett alternativ att man kunde ta emot flyktingar från Ukraina. Om dem skrevs ”Integrationen kunde vara lättare, då de står oss mycket närmare kulturellt, historiskt, genetiskt och religiöst.”

Lampi skriver nu om att man på fullaste allvar argumenterar för att genetik och hårfärg ska avgöra om en person ska få asyl. Källa tack!!

Lampi skriver vidare att ”man brölar vidare även när döda barn spolas upp på stränder”.

Vi använder inte döda barn i vår marknadsföring för att få lite fler röster i valet, i motsats till andra. Det dör faktiskt tusentals varje år på Medelhavet av orsaker jag inte ansvarar för.

Lampi skriver att nödställda barn inte förtjänar hat och hån. Vem hånar? Var?

Det enkla och och kortsiktiga är ju att säga ”kom hit”. Men jag tänker på ålänningarnas framtid. Och för att vi inte ska stagnera och splittras som samhälle krävs det att vi gör oss av med den här kulturen av att försöka ge varandra dåligt samvete för vad som händer i världens krigszoner.

Vi har en avvikande syn på flyktingpolitiken. Där har Lampi rätt. Inte i så många andra bokstäver i sin ledare. Och jag förstår nu att vi har vuxit till ett hotande alternativ.

Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar