Alltid någon som betalar

BAKGRUND: Efter att ha skrivit insändare i 43 år beslöt jag mig för att skriva en i ett ämne, som jag visste att var svårt, nämligen flyktingpolitiken. Jag var inte alls insatt i hur läget var, men jag läste två artiklar om detta. I den första stod det att staten skulle betala förkostnaderna under tre år, men i en senare att de skulle stå för allt. Vilket har gjort att man inte hade behövt tänka på kostanderna. Men tänkte jag det är ju samma skattebetalare, och det kanske finns kostnader, som staten inte betalar för. 

Det hade ju stått ganska mycket då om alla IS-krigare, så jag lade in en liten grej. Dvs jag har ju för vana att ha ett litet "skämt" i mina insändare. Oftast handlar de ju om ekonomi, som ju kan vara liiite tråkig. Funderade lite vad de skulle göra. Att skjuta på någon harmlös tidningschef var uteslutet. Inte heller att dra omkull Sundblom i parken. Funderade ett tag på om de skulle sänka Pommern, men jag tänkte att då skulle nog många bli glada bara. Så kom jag på att symbolen för Åland är ju nog Vikingline. Alltså kommer terroristen inte hem med flyg utan med båt... nå, jag kunde kanske haft ett mindre skämt. Men insändaren blev ju läst i alla fall ;)

PUBLICERAD: 4/2 i Nyan 6/2 i ÅT. Stympad och "försörd", och jag som hade tänkt skriva bara en insändare blev arg. Och skrev en till. Det borde jag kanske inte ha gjort ;)

INSÄNDAREN:

Såg i pressen att Stan skall ta emot flyktingar. 20 nu och 10-15 vart tredje år. En mycket fin och solidarisk gest av Staden. Och det bästa av allt: Det kostar ingenting.

Hur lätt är det inte att vara solidarisk då? Hur lätt är det inte att vara politiker när det mesta inte kostar någonting?

Fick ett mail från Jamaica nyligen. En bekant berättade att barskåpet fylldes på varje kväll och att det inte kostade någonting. Jag svarade att de verkar inte ha ålänningar på besök så ofta. Men både han och jag vet att det inte finns några gratis luncher. Bor man på all inclusive, så betalar man nog för rommen - oberoende om man dricker den eller inte.

När det gäller invandring är det intressant. I Sverige, i topp bland invandring, så hävdar vissa partier att invandringen är en förutsättning för fortsatt tillväxt, medan andra hävdar att invandringen är ett hot mot den framtida välfärden.

På Åland är flyktingmottagandet gratis, dvs Staten, alltså samma skattebetalare betalar på annat sätt. Enligt en annan tidning skulle Staten betala bara i tre år?

Hur stora är kostnaderna för Staten då? Jag har ingen aning, men Tony Salminen gjorde för ett år sedan en noggrann genomgång av kostnaderna. Han räknade ut att en familj på fyra personer kostar samhället 144.000€/år.

Erfarenheten från Sverige visar att det så småningom anländer anhöriga till de vita fåren, som kommer med den första båten. Anhöriginvandringen i är 50%. Alltså kan vi räkna med 10 till.

Så från det fjärde året skulle kostnaderna bli 1,1 miljoner.

Sen skulle man ta emot 10-15 vart tredje år, dvs 20.

Man räknar att en lyckad integrering kräver 8-10 år innan flyktingarna kan vara nettobetalare. Alltså är årskostnaden uppe i 2,5 miljoner innan toppen nåtts.

Det förs krig hela tiden någonstans på jorden. Tyvärr. Detta ger ofta upphov till flyktingströmmar. Men krigen tar också slut. Frågan är då varför vi skall hjälpa flyktingarna här och inte i deras närregion? Då har de lättare att återvända när kriget är slut. Dessutom lär det kosta bara 10% att hjälpa folk i grannländerna. Det är nästan gratis.

Jag har bott en tid i Portugal. För mig är de alla utlänningar, men det finns också många invandrare. De kommer främst från Brasilien, Angola, Mosambique, Kap Verde, Goa, Macau, och Timor. De har väldigt varierande hudfärger, men alla talar portugisiska. Eu nao falo. De kommer nämligen från gamla portugisiska kolonier. De är alla katoliker, kunskap om demokrati och har i mångt och mycket samma kultur. De lär t o m ha likadana små trottoarstenar överallt.

Om flyktingarna kommer från Mellanöstern till Åland, vilket de flesta nu verkar komma, så lär de inte känna igen så mycket annat än att solen går upp i öster. Inte ens bokstäverna är likadana.

En annan knepig fråga är om det är mer solidariskt att hjälpa dem, som har haft råd att ta sig med dyra och riskfyllda transporter över Medelhavet i spökskepp och som sedan haft råd att fara genom hela Europa, eller att försöka hjälpa dem, som inte äger annat än kläderna på kroppen när de kommer ut ur Syrien? Men kanske Staten inte stöder den solidaritetshandlingen?

Världen har förändrats mycket sedan Salminen gjorde sin kalkyl för drygt ett år sedan. Begreppet IS-soldat fanns väl knappt då. Nu lär det finnas 350 i Sverige; en uppskattning av SÄPO, som fruktar ett stort mörkertal. Göteborg lär vara den stad i Europa, som har de flesta soldaterna. Enligt Vbl har man försökt värva soldater även i Vasa. 350 soldater i Sverige kan innebära 1 på Åland, när programmet är genomfört.

Vissa far inte ens till Syrien. De väljer att strida i Paris. I Frankrike upphörde man tydligen med övervakningen av misstänkta personer i landet för att sätta resurserna på dem, som reser mellan Syrien och Frankrike. I Belgien har man satt in tiotusentals poliser för att garantera säkerheten.

I Örebro har en speciell situation uppstått. Kommunen har flyktingförläggningar för personer, som flytt inbördeskriget i Syrien och nu ska man dessutom inrätta en klinik för traumatiserade IS-krigare. Neutraliteten har sitt pris. Men Staden behöver väl inte betala för detta heller eftersom Staten skulle betala för alla kostnader?

Susann Lehtinen säger, enligt en tidning, att några kostnader för staden har man inte ens behövt fundera över. Men har ni tänkt på de långsiktiga effekterna på samhället?

Om den återvändande IS-soldaten tömmer sina sista magasin i Kalashnikoven i Vikingterminalen, som en hälsning från Syrien. Betalar Staten då också? (Eller skulle en Burana vara billigare?  Ströks av Nyan)