Bakgrund

Jag, Stephan Toivonen, har skrivit insändare, från och till, i fyrtiotre år. I februari 2015 bestämde jag mig för att försöka skriva i ett nytt ämne: Flyktingpolitiken. Jag förstod att det var svårt, men jag såg det som en utmaning. Jag har för vana att alltid ha något litet skämt med i mina insändare, som oftast handlar om tråkiga ekonomisk saker.
Mitt lilla avslutande skämt var kanske lite yvigt, men det gjorde å andra sidan att insändaren lästes. Det gjorde också att den ena tidningen strök en hel del, inklusive slutet. Då blev jag sur, och skrev en till. Den tog de inte alls in, så jag satte den på Fb-gruppen Åland Ekonomi, där den efter 650 kommentarer ströks. Samtidigt som också jag ströks.
Snöbollen var i rullning, och den blev bara större och större. Här ser ni en del av mina insändare och lite kommentarer. Det har funnits en hel del andra både mot, men mest för min demokratiska linje.
NOTERA att även om insändarna är undertecknade av min (eller flera) så representerar de tre helt olika roller.
1. Först som helt fri debattör 5/2-8/4
2. Provokativ debattör medan det kritiserade utskicket pågick 18/4 -25.6
3. Politisk debattör efter att Åländsk Demokrati informellt hade grundats. 19/7- 18/10.
4. Som politiker invald i Lagtinget 19/10 -
www.alandskdemokrati.ax är hemsida för Åländsk Demokrati.
http://ekonomi-funderingar.blogspot.fi/ kan du läsa en del av de insändare, som INTE berör flyktingpolitiken.

söndag 7 juni 2015

Har Lampi sovit fyra veckor?

När jag läste Lampis ledare om Toivonen & Co, så var min spontana tanke: Har mannen sovit i fyra veckor?

Den 13/5 hade Jörgen Pettersson ett välgillat, välkommenterat, och väldelat blogginlägg där han kallade mig nazist eftersom han hade lyckats hitta både orden ”blond” och ”blåögd” i det s k Föglöbrevet.

Den 19/5 möttes han och jag i en TV-debatt i programmet Rakt På. Där frågade jag bla. om han tyckte det var korrekt att kalla en person för nazist bara för att han använder orden blåögd och blond. Jag uppfattade det som om han tyckte så. Men Lampi sov väl då och missade förklaringen jag gav i programmet.

Någon dag innan utskicket, så ringde nämligen en av de numera 33 sponsorerna och sade att vi borde ha ett alternativ till syrierna i vårt brev. Varför inte flyktingar från Ukraina? Det finns en miljon och de är ju närmare oss på många sätt. Ok, sade jag och lovade sända ett förslag åt hen.

Jag råkade känna några från Ukraina och tack vare min nyfikenhet, så visste jag en del.
Jag hade lagt märke till att de till sin mentalitet är ganska lika finlandssvenskar. De är punktliga, vilket man exempelvis inte kan beskylla fransmän för att vara. Men de är inte lika pratsamma, inte ens som svenskar. I skolan lärde jag mig att finnarna kom från Uralbergen, men jag hade nu googlat fram en stor och färsk DNA-studie, som visar att de kom från östra Ukraina.

En av dem jag kände hade himmelsblå ögon och jag drog mig till minnes att vikingarna ju for till Miklagård i tiden, alltså nuvarande Istanbul, via de ryska floderna. Och Wikipedia visste även att dottern till Olof Skötkonung – Sveriges första kung- gifte sig med regenten av Kiev år 1025.

Enligt vad jag hört har 10-15% av ukrainarna ljusa ögon. Och den kvinnliga blonda presidenten minns vi väl ännu? Men det stora flertalet har alltså mörkt hår och mörka ögon.
Ukrainarna är alltså en blandning av finnar och svenskar rent genetiskt, alltså lite som finlandssvenskar.

I TV-debatten sade jag också att de har samma fiskar i sina vatten som vi, dvs de har faktiskt abborre, gädda och gös i sina floder. De har en annan religion än vi, men de har samma Gud. Är det bara en slump att Ukrainas flagga är blå-gul?

Av dessa orsaker, så står det i utskicket: ”Det finns 51 miljoner flyktingar. En miljon från Ukraina, varifrån finnarna utvandrade. Vikingarna bidrog till att en del t o m är blonda och blåögda. Integrationen kunde vara lättare, då de står oss mycket närmare kulturellt, historiskt, genetiskt och religiöst.”

Att då, som Lampi vakna när han stöter på ordet ”genetiskt” är väl som när phan läser Bibeln.
Kanske den yrvakne Lampi istället kunde försöka lista likheter mellan ålänningar och syrier på motsvarande sätt för att se vilka logiska möjligheter till integration och assimilering som finns?

I en insändare, som jag sände till ÅT den 3 juni skrev jag följande om denna debatt: ”Det poetiska ordvalet gjorde att debatten spårade ur för ett ögonblick.”

Som vanligt, när en insändare inte följer tidningens linje, så dröjer publiceringen. Om den hade publicerats genast, eller om den sovande ledarskribenten hade läst den i Nyan, så hade kanske inte den erbarmliga ledaren skrivits. Där fick insändaren rubriken ”Nu har jag nolltolerans mot rasism-stämpeln”

Lampis ledare kan nog inte ses som annat än ett mycket desperat försök att koka ny soppa på en gammal spik.

Men det roar mig i alla fall att Lampi nu tycker man nu bör studera ”vad mottagandet kostar respektive ger” Det var liksom med den åsikten jag trädde in i debatten.


När han gjort det, så kommer han kanske till samma svar som jag. Vem vet?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar